Thomas Wihlman, kulturjournalist

 

Svensk Musikvår tillbaka



Efter närmare 25 år återuppstod festivalen Svensk Musikvår, 17-20 mars 2016. I Stockholm kunde man lyssna till framföranden av 250 musiker och närmare 50 svenska tonsättare. En riktig kraftsamling för nutida svensk konstmusik, möjliggjort tack vare ett stort antal frivilliga krafter och tack vare sponsorer. Och alla konserter hade fri entré! Tidningen Kulturen gjorde ett nedslag på festivalen och ställde också några frågor till festivalledaren Jörgen Pettersson.

Vi frågar Jörgen Pettersson vad målet med festivalen har varit?

- Vi ville visa upp den enorma bredd som finns i vårt musikliv. Vi presenterar nystartade grupper med bara några enstaka konserter på meritlistan bredvid etablerade ensembler som fungerar som lokomotiv i svenskt musikliv. Det har också varit ett kunskapsutbyte över generationer. Unga tonsättare får möta pionjärer och centralgestalter, som generöst delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Unga begåvade musiker får synas bredvid redan legendariska interpreter.

Exempel på detta ser vi i programmet, där till exempel veteraner som Tamas Ungvary och Ingvar Lindholm fanns med men också till exempel Södra Latins Symfoniorkester och Sol Andersson, drivande kraft inom den elektroniska musikscenen i Stockholm.

jörgen pettersson foto thomas wihlman kopia

Jörgen Pettersson, foto Thomas Wihlman

Jörgen Pettersson fortsätter:
- Svensk Musikvår har växt fram inifrån. Vi vill fylla ett tomrum. Genom en stark gemensam önskan från verksamma tonsättare, musiker och även en engagerad publik har denna kraft växt fram. Till slut gick den inte att stoppa. Vi tog beslutet på stående fot, några musiker och tonsättare. Vi sa - Nu kör vi! När vi väl hade bestämt oss gick det på rekordtid, på några månader, genom att arbeta nästan dygnet runt.

Tidningen Kulturens utsände kan inte annat än bli verkligt imponerad. För det är på samma gång trevligt, professionellt men också mångskiftande. Kort sagt: Svensk Musikvår var ett fantastiskt arrangemang. Men inte bara var, utan också är: För konserterna finns tillgängliga på youtube.com, sök bara på Svensk musikvår så kan du ta del av det stora utbudet.

Ett kallt klimat

Den svenska konstmusiken har dock inte ett lätt klimat idag, även om entusiaster, sponsorer och lokaluthyrare kan vara positiva krafter i festivaler som Svensk musikvår. Jörgen Pettersson pekar på problemen med ”projektifieringen”:

- ”Projektifieringen" av musiklivet skapat ett "kallt klimat". Man söker projektmedel, rapporterar och skyndar sig att snabbt in i nästa projekt. Mycket lite tid finns för eftertanke och reflektion. Man blir lätt tunnelseende och det är lätt att man tappar känslan för ett övergripande ansvarstagande över musiklivet. Det är även enkelt att hamna utanför och mycket svårt att ta sig in igen. Några exempel är de tonsättare och musiker som kommit upp i åldern. Man kan t ex inte begära att en tonsättare som Ingvar Lidholm, som i år fyller 95, år ska sitta och skriva projektansökningar för att få sin musik framförd.

- Förra året hade jag den stora lyckan och äran att få uruppföra och samarbeta med den då 80-årsjubilerande pionjären Lars-Gunnar Bodin i ett nytt verk. Vi var alla överens om att det var ett av de de bästa verk han någonsin komponerat. Det uppstår lätt en historielöshet och man går miste om ett viktigt kunskapsutbyte mellan generationer om man glömmer bort personer som man "tror" passerat åldersstrecket. Det är en hel generation tonsättare nästan inte framförs idag. Vi vill genom Svensk Musikvår värna om de tonsättare som varit verksamma länge samtidigt som vi även vill presentera dom nya unga. Att hela tiden skapa och bygga nya kontaktnät är en förutsättning för att kunna verka effektivt i projektansöknings-kulturen.

Vad händer nu?

- Vi är professionella utövare och måste kunna betala hyran när räkningen kommer. Självklart är vårt mål att Svensk Musikvår ska komma tillbaka nästa år och vi jobbar redan stenhårt på att det ska bli verklighet. Det måste vara en självklarhet att ett forum där man exponerar ny svensk konstmusik ska finnas i Sverige. Om inte vi själva tar ansvar för vår kultur, vem ska då göra det, konstaterar Jörgen Pettersson?

Introduktion till svensk konstmusik

Kulturens utsände noterade också att konserter, som till exempel den med Kammarensemblen, kan vara en utomordentlig introduktion till svensk konstmusik. Under en timme fick vi åhörare ta del av fyra viktiga verk inom musikformen, en fantastisk upplevelse som underströks av Kammarensemblens geniala musikalitet.

Jörgen Pettersson pekar på ytterligare en viktig komponent inför framtiden:

- I Sverige saknar vi möjligheten att bjuda in internationella grupper och artister till Sverige. Ett internationellt kulturutbyte är en förutsättning för kunna ta del av ett viktigt kunskapsflöde. Detta försvårar även möjligheterna för svenska ensembler och tonsättare att framföras internationellt. I en framtid kan Svensk Musikvår bli en viktig plattform för internationella gästspel.  

Vi kan alltså hoppas på en fortsättning. Det tar tid att sätta en ny tradition och det tar tid för publiken, inte minst för den som inte vanligtvis lyssnar på nutida svensk konstmusik, att hitta in till ett arrangemang av den här arten. Men med den energi och entusiasm som visats här, med villiga sponsorers stöd och med utökad marknadsföring, blir jag inte förvånad över om utvecklingen landar i Svensk musikvår som en internationell träffpunkt och tradition som kan marknadsföras av kulturstaden Stockholm. Avslutningsvis: Återväxten bland svenska musiker i genren är tryggad. Lyssna in Södra Latins symfoniorkester och Kammarkör, i deras konsert under Svensk Musikvår: https://youtu.be/uNX2BhKUbwU

Thomas Wihlman, (Tidningen Kulturen 2016)
Basic Blue theme by ThemeFlood