Thomas Wihlman, kulturjournalist

 

Sjalamov och Zorina, ryssar med beröringspunkter


Varlam Sjalamov, 1900-talsförfattare och Liza-Alexandrova-Zorina, rysk nutida journalist, så olika men ändå med beröringspunkter. Båda aktuella med svenska utgivningar.

Sjalamovs (1907-1982) Genom snön. Berättelser från Kolyma 1 (översättning Ola Wallin), är den första delen av den ryske mästarens samlade verk, i sju delar. Han har själv sagt: ”Glöm inte det viktigaste: att lägret var en negativ skola från första till sista dagen för vem som helst. En människa - vare sig det är en lägerchef eller en fånge, behöver inte inse det. Men den som har insett det, måste berätta sanningen, hur hemsk den än är. (...) Jag bestämde mig för länge sedan att ägna återstoden av mitt liv åt just den sanningen”.

Dimensionerna är oräkneliga i Sjalamovs bok. Här finns allt från att dö långsamt, till reflektioner över naturens under förvisningsorten, till svälten, skörbjuggen och till den sista livsdagens kamp mot ett förtryck som det knappast går att sätta ord på. Det är svindlande vackert och det är oändligt avskyvärt. Det är konkret men i samma mån lika abstrakt.

I allt detta avskyvärda finner Sjalamov alltså också skönheten. I den isande vinden iakttar han trädet som böjer sig, i den intensiva, korta sommaren träder de vackraste färgerna fram men också den mer undanskymda växtligheten som trots allt pekar på att något annat än förtryck och ständig vinter är möjligt.

bok_sjalamov1_hr

I jämförelse med Solzhenitsyn, en sådan jämförelse är oundviklig, befolkas Sjalamovs text mer av ett myller av personer och av episoder, inte av de enskilda människornas reaktioner och agerande. Förutom berättarjaget följer vi inte individerna, kanske en konsekvens av ett 17-årigt lägerliv, där fången ständigt flyttas runt. Men, det finns inte heller motsatsen, en systemanalys. För det som händer det bara händer, de små detaljerna blir viktiga för den som inte kan påverka eller förstå. Ett något lättare arbete, en liten mattugga till kan finnas inom räckhåll.

Därmed närmar vi oss individen som står helt utlämnad i ett system där godtycket är regeln, och där den som är bödel ena dagen kan vara lägerfånge eller helt enkelt arkebuserad dagen efter.

Någon har påstått att läger-Sovjet helt enkelt var okontrollerbart. Det står också klart hos Sjalamov att det handlar om en omfattande stat i staten, där människornas angiveri, nödvändigt för att klara sitt eget, blev systemets föda. Ytterst få människor hamnar här på det godas sida, allra värst är tjuvarna men läkarna lyckas trots allt få respekt hos både de förtryckta och förtryckarna, för att de kan lindra plågorna. De gammaltroende skiljer också ut sig, de dras inte in i vidrigheterna men är också utsatta i själen då de saknar möjligheten att utöva sin tro, som i mässan.

Genom Snön, Berättelser från Kolyma 1, innehåller även fyra väsentliga tillägg, Sjalamovs egna ”Vad jag såg och lärde mig i lägret”, Sergei Lebedevs efterord, den biografiska beskrivningen av Sjalamovs liv och slutligen begreppsförklaringar till varje kapitel. Totalt sett ger därför denna utgåva oss möjlighet att bättre förstå både Sjalamovs egna texter och det sammanhang dessa beskriver.

Godtycket och omöjligheten att förutsäga kännetecknar också Liza Aleksandrova-Zorinas, den ryska journalisten, författaren, aktivisten m.m. ”Internet bakom taggtråden” (Översättning Mikael Nydahl). Den ingår i förlaget Ariels serie ”Gotlandssamtal” som handlar om yttrandefrihet i Ryssland.

Förvisso har stora förändringar i samhället skett mellan det av Sjalamovs skildrade Sovjet under främst 50-talet till dagens internet-samhälle. Människorna kan i större utsträckning, genom bland annat de sociala medierna, uttrycka sina åsikter. Man demonstrerar också mot Putins pensionsreform utan att detta verkar få allvarliga konsekvenser för det stora flertalet deltagare.

Lagtexterna finns där, också de som på något sätt kan visa på rätten att uttrycka sig. Lidia Alexandrova-Zorina visar genom den väl dokumenterade genomgången av den ryska maktapparatens domar hur en enstaka Facebookdelning ändå kan leda till svåra konsekvenser för individen trots att många andra personers delning av samma inlägg inte alls uppmärksammas.

zorina

Maktens godtycke slår till, någons angiveri, någons vilja att visa lydighet uppåt. Att uttala sig om Krim eller Syrien kan vara ofarligt, eller inte. Alexandrova-Zorina konstaterar att detta godtycke, denna osäkerhet är en mekanism som nu gör att allt fler drar sig undan från den frihet som internet kan innebära. Andra drar sig inte undan och det är därför likafullt rimligt att diskutera konsekvenser och yttrandefrihet av sociala medier och internet i relation till hur den utnyttjas av den ryska högerextremismen eller prästoligarkernas nomenklatura, även om författarinnan själv inte gör det i detta lilla häfte.

Även om Putins Ryssland och dagens samhälle skiljer sig väsentligt mot Stalintidens förtryck kan dessutom en jämförelse göras med Sjalamovs första egna politiska manifestationer 1927. Det handlade då om demonstrationer för Lenins ursprungliga idéer och mot Stalins inskränkningar i den konstnärliga friheten (vilken hade haft ett visst utrymme under 1920-talet). Slutsatsen är rimligen den att de första stegen mot att bekämpa konstnärskapets frihet och yttrandefriheten snart kan bli irreversibla. Vi kan därför i dagens samhälle med fog fråga oss vad som blir konsekvenserna av t.ex. Orbans politik i Ungern och vad som händer när staten kontrollerar internet och andra media, som i Kina.

Dessvärre fogar sig därför dagens Ryssland till spår som löper från Treblinka, Gulag och Kolyma, till kinesiska omskolningsläger till saudiarabiskt och venezolanskt maktmissbruk och förtryck. Pressfriheten i Ryssland är redan på mycket låg, sjunkande nivå enligt World Press Freedom Index. Och stigen mot förtryck och godtycklighet, trampas här upp allt mer liksom i andra länder.

Sammanfattningsvis ger oss både ”Genom snön” och ”Internet bakom taggtråden”, utifrån helt olika utgångspunkter och ambitioner, en viktig förståelse av både det sovjetiska och postsovjetiska samhället med bäring på dagens samhälle. För detta är förlagen, Ersatz respektive Ariel, värda ett stort tack.

Thomas Wihlman (Tidningen Kulturen 2019)

Varlam Sjalamov, Berättelser från Kolyma (del 1). Ersatz förlag.
Översättare Ola Wallin. ISBN 9789187891625.

Lidia Alexandrova-Zorina, Internet bakom taggtråden, Gotlandssamtal häfte 3. Ariel förlag. Översättare Mikael Nydahl. ISBN 978-91-87605-43-7.












Basic Blue theme by ThemeFlood