Det är få svenska brottsmål som väckt sådant intresse som de hemska morden på lille Mohammed och på lärarinnan Anna-Lena Svensson i Linköping år 2004. Morden, som länge förblev olösta, blev också ett trauma inte bara för de mördades släkt utan kanske till och med för hela Linköping. Naturligtvis är också mördaren Daniel Nyqvists släkt drabbade.

DN-journalisten Anna Bodins bok, skriven tillsammans med släktforskaren Peter Sjölund, har följaktligen fått stor uppmärksamhet, med ett givet fokus på hur morden på ett avgörande sätt löstes av dna-släktforskaren Sjölund. Resonemang om detta har förts i ett antal tv-soffor och poddar.

För den som inte är kunnig inom släktforskning kanske boken tjänar som en ingång till ett nytt intresse, här finns ett digert kapitel om släktforskningen möjligheter och fallgropar. Dna-tekniken har sin relevans, men den kommer aldrig människor nära, såsom traditionell släktforskning kan göra.

Därför lyfter jag också fram några exempel på min egen släktforskning som exempel på vad ”vanlig släktforskning” kan ge. Digitalisering och internet har gjort källor och material tillgängliga långt utöver vad som tidigare var möjligt utan stora ansträngningar. Släkten Forsell är finländsk, men många i den emigrerar till USA, Canada och andra länder. I släktberättelserna beskrivs dessa emigranter med ord som envis, för rättvisa och musikalisk. Tack och lov ingen brottslighet, vilket förstås ändå inte kan uteslutas. Tankarna går till Daniel Nyqvists familj och vad som avslöjades för dem.

Låt oss börja med Johan Alfred Forsell, oftast kallad Alfred men ibland också John A. Han kom till USA redan 1883, men gör fler resor fram och tillbaka mellan USA och Finland. Alfred gifter sig med Emma men de skiljs vid flera tillfällen av havet, och några av deras gemensamma bor med fadern, andra med modern.

I Finland ansöker Emma hos den amerikanske vicekonsuln om att hon och de tre barnen hon har hos sig i Österbotten ska få återförenas i USA med den övriga delen av familjen. Vicekonsuln är tveksam men böjer sig för argumentet att barnen är välartade och skulle kunna behöva en amerikansk skolgång.

Alfred för i sin ensamhet en hård kamp i domstolar för att få invaliditetsersättning för sin arbetsskada, som han anser gruvbolaget Anaconda bär ansvar för. Fallet blir mycket omskrivet i amerikanska tidningar och till sist får han sin ersättning, 18 000 dollar – en på den tiden en mycket hög summa. Envishet och känsla för rättvisa har drivit honom.

Inte ett spår av DNA är inblandad i berättelsen om Alfred, bara en mängd dokument och tidningsklipp. Och dottern Dagmar berättar i en intervju med forskare vid Ellis Island om sitt liv. Tyvärr dör mamma Emma bara året efter att hon får komma till USA.

Gör vidare utblickar och analyser samt ställer viktiga frågor.

Men låt oss återgå till Bodin och Sjölund, därför att Genombrottet har värden långt utöver berättelsen om hur dna-teknik löste en av Sveriges största mordgåtor. Självklart får vi veta hur dna-tekniken användes för att komma fram till att Nyqvist är mördaren, men det är kanske kapitel som är lite hårdsmälta för den icke nördige. För mig är dessutom Genombrottet en faktabok som inte stannar vid själva brottet och dess upplösning utan gör vidare utblickar och analyser samt ställer viktiga frågor.

Mordgåtan och dess lösning är således såklart intressant i sig, men den sätts alltså in ett vidare och fördjupat sammanhang. Det handlar då om själva rättegången mot Daniel Nyqvist, men det handlar också om hur vi ser på psykiatrin och dess diagnoser, om asperger, autism och schizofreni och vad som faktiskt är Nyqvist diagnos.

I Genombrottet sås tvivel om domens ställningstagande till att Nyqvist led av den utvidgade autismen. Detta görs genom intressanta resonemang, forskningsreferenser och intervju med Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri. Schizofreni framstår då som en möjlig ytterligare komponent. Tyvärr är bara tre sidor av den stora rättspsykiatriska utredningen offentlig, det må vara så men vi vet då inte hur man resonerat fullt ut inom vården och på tingsrätten.

En annan släkting som vistades i samma gruvstad, Butte i Montana, som Alfred, var Oskar Edvin Forsell, känd under namnet Ed. Han vantrivs i gruvan men står ut genom att ordna teaterföreställningar, sångstunder etc. Till sist lämnar han Butte för att följa med ett resande teatersällskap. Ed drömmer om filmkarriär, och i adresskalendern för San Francisco står yrkestiteln artist. Det finns bilder från hans uppträdanden men om det verkligen var sant att han var med i flera Garbofilmer, det har inte gått att få bekräftat. Han gifter sig, får en dotter, skiljer sig och flyttar till sist hem med dottern till Österbotten. Gifter om sig där och får en son, som berättat för mig om pappa Ed. Tänk så mycket vi kan få veta utan DNA-prover.

Men vi hoppar tillbaka till Linköping och DNA. En viktig del är hur morden påverkade de inblandade. Detta gäller inte minst Mohammeds familj, far och mor, syskon, till och med det syskon som föddes efter mordet på Mohammed. Det är en tragisk berättelse om hur en välfungerande libanesisk invandrarfamilj, där pappa, familjeförsörjaren, har en databutik. De får sitt liv i det närmaste tillintetgjort. Självklart drabbas också Anna-Lena Svenssons familj hårt, men min tro är att de klarar sig något bättre för att hon som mordoffer är äldre och familjen har en tryggare social situation än familjen som flytt från krigets Libanon och tvingats etablera sig i ett nytt land.

En stark advokatkår

Ett rättssamhälle kräver en stark advokatkår och att vi kan lite på ”the rule of law”. Det kan kanske vara en devis för terjärvsättlingen Bob Carlson, yngre släkting till såväl Alfred som Ed (Edvin) och mig. Någonstans finns detta med rättvisa i hans genetiska arv och till sist blir han ordförande för hela det jättelika amerikanska advokatsamfundet. Men, han flyttar aldrig från den småstad där han och många av mina släktingar växte upp, den gamla gruvstaden Butte i Montana, USA. Där lever han, som det verkar, ett gott pensionärsliv utan att behöva försvara mördare och liknande. Bidragit till samhället har han gjort i överflöd.

Och vad vet vi till sist om de tragiska morden på Anna-Lena Svensson och lille Mohammed Ammouri. Här kan inte juridiken hjälpa oss och det verkar som att inte ens psykologi eller psykiatri hjälper oss att förstå morden. Det finns inte ett säkert svar på frågan: Varför bestämmer sig Daniel Nyqvist för att han den just dagen behövde mörda två personer, vilka som helst? Vi vet nu tack vare dna-släktforskningen att han var mördaren men vi kan fortfarande inte förstå riktigt varför. Därmed förblir händelsen ändå en gåta, trots att Bodin och Sjölund verkligen går på djupet för att ta förstå det som hände och varför.

Vissa frågor förblir obesvarade, sådant är livet. Fortfarande är det oklart varför Alfred och Emma vistades på ömse sidor om Atlanten. Fortfarande är det oklart om Ed verkligen fick roller i Garbofilmer. Men släktforskning kan ändå hjälpa oss att förstå viktiga bitar i den egna familjehistorien och DNA-spårandet kan kanske sätta in det i ett större sammanhang. Kanske du och jag har gemensamma förfäder, från Terjärv och Butte?

Frågan om vem som utförde dåden i Linköping blev dock besvarad tack vare DNA-släktforskning. Vi vet att Nyqvists utsaga är att han kände sig tvungen att döda. Men varför han tänkte så, det vet vi ännu inte. Juridiska processer och släktforskning räckte inte till för att ge det svaret. Bodin och Sjölund har gjort ett gediget arbete, ställt relevanta frågor och lett det hela framåt, det är bokens förtjänster.

Genombrottet: Så löste släktforskaren dubbelmordet i Linköping

Författare:

Anna Bodin, Peter Sjölund

ISBN:

9789113114040

Norstedts

Fotnot: Informationen om skribentens egen släkt hämtades i huvudsak från släktforskningssajten Ancestry, från amerikanska tidningsklipp, från en forskningsintervju med Dagmar Forsell och från mailkorrespondens med Ray Forsell.