slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland – eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många som reste dit, då, och de flesta resenärerna hade anknytning i en eller annan form till Estland. Jag hade det egentligen inte, men hade genom familjens estniska vänner och estniska klasskamrater kom jag att fascineras av landet.

Resandeströmmen ökade dock, och 1980 sattes fartyget Georg Ots i drift. Inte för att få rum med alla ester som ville resa till Väst. Det gick inte i princip, utan för något annat – båtlinjen kallades nämligen Vodkaexpressen.

Namnet Georg Ots hade den fått efter den estniske sångaren med samma namn. Ots dog i cancer alltför tidigt, 1975, men minnet av honom lever fortfarande i både Estland och i Finland – i Finland blev han populär via valser som Saaremaa Valss.

Ots var en av de få estniska musikexporterna vid den här tiden. Kanske någon kände till den estniska körmusikens starka ställning och körfesten vid sångarfältet i Tallinn, den berömda manskören RAM – Eesti Riiklik Akademiliine meeskor, kanske någon kände till den i Sverige bosatte kompositören Eduard Tubin – men mycket mer var det inte. Senare har vi lärt känna så många fler, dirigenten Neeme Järvi, kompositören Arvo Pärt osv. 

Ots föddes i dåvarande Petrograd (senare Leningrad och numera St Petersburg), vilket kanske märks i sången om just Leningrad. Likafullt sjunger han med bravur om Kodulinn Tallinn, hemstaden Tallinn. Och est var han ju trots allt. Så självfallet var även esterna stolta över sin Georg Ots.

Men Georg Ots är och har förblivit förvånansvärt okänd. Han verkade ju under sovjettiden men nådde ut långt över de estniska gränserna, han var känd i hela Sovjetunionen inte minst för sina tolkningar av Mussorgskij och Tjajkovskij. Paradrollen var Rubinsteins Demonen. Ots turnerade också i andra länder, även i väst. Han sjöng på flera språk – estniska, finska, ryska, tyska, italienska och franska. I Sovjetunionen var han så uppskattad att han tilldelades utmärkelsen SSSRs folkartist.

Extrem förfining
Ots röst upplever jag som mycket behaglig och han innehade också en stor musikalisk bredd.

I en recension skriver Andrea Suhm-Binder:
Ots röst hade en jämn, varm och levande kvalitet. Han kunde skapa mening och lägga rika sångnyanser till varje musikalisk fras, hans andningsteknik var föredömlig och hans tydliga diktion och fina frasering lade en extra kvalitet till hans konst. Han tolkade musik med extrem förfining och var hemma i varje musikstil.

Estnisk radio gav för några år sedan en stor cd-antologi som visar hela bredden i hans konstnärskap, folkvisor, schlagers, valser, operett och opera. Men det går också att få tag på hans skivor i Sverige och i Finland, och ett rikligt utbud finns på Spotify och You Tube. För min del blev ingången till hans musik den kanske mest folkliga inspelningen, Saaremaa Valss(Saaremaa är det estniska namnet på Ösel).

Texten till Saaremaa Valss skrevs av poeten Deborah Varandi, musiken av Raimond Valgre. Även den som inte behärskar estniska kan nog känna poesin i refrängen, om den där juninatten på Ösel:

Oh, keeruta, lennuta, linalakk-neidu, 
kel silmist nii kelmikaid sädemeid lööb! 
– Ei sellist küll maailmas kusagil leidu 
kui Saaremaa heinamaal juunikuu ööl

Någon båt som bär hans namn finns inte längre kvar. Efter att den under 90-talet trafikerade Tallinks linje mellan Helsingfors och Tallinn såldes den och blev sedermera skrotad. Men gator, spananläggningar, Tallinns musikskola och annat bär hans namn. Det har också gjorts en musikal och en film om hans liv. Och för mig innebär namnet Georg Ots både musik och minnen från ett älskat grannland, Estland.

Thomas Wihlman (2016)

Georg Ots finns på You Tube, bland annat här:

https://youtu.be/i3EL34CV0Kk?list=PLrpG_fCz2zCSkA6Qcy6_7d-oDh2yiuaiO